Jag har för mig att jag någonstans har nämnt att jag hade tänkt göra ett inlägg om mina nyårslöften, eller som jag kallar det – listan med saker jag vill göra 2018. Hatar det där med att kalla det löften, det finns nog inte ett år som jag inte brutit minst ett av mina nyårslöften så för mig känns det mer realistiskt och snällt mot mig själv att kalla det mål eller bara saker som jag vill göra.

Ännu har jag inte skrivit klart listan, men den genomgående röda tråden är att jag ska tänka mer på mig själv, göra saker som jag tycker är roligt, ta hand om mig själv, jobba på självkänsla och självförtroende. En av grejerna är faktiskt en collaboration-grej med Peter, om det går att kalla det så. Det involverar honom, i alla fall 🙂

När vi först träffades så gjorde vi jättemycket grejer tillsammans, kul grejer där vi hade roligt och skrattade tillsammans. Det gjorde vi för att komma närmare varandra som ett par och som grundpelarna i denna familj. Och de flesta som har familj vet att det inte alltid är superenkelt att hitta tid för varandra när det finns fler personer i hushållet, men för några år sedan valde vi medvetet att tona ned på grejerna vi hittade på tillsammans på grund av avundsjuka och sura miner. Det är inte jättekul att gå på romantisk dejt och antingen mitt i dejten eller direkt efteråt få skuldkänslor för att vi valt att göra något speciellt tillsammans.

Men nu var det några år sedan vi hittade på något tillsammans och efter lite soul searching samt diskussioner med min livscoach Beatrice så bestämde vi oss för att återuppta våra dejter igen. Förut var de bara random men nu kommer vi dejta en gång i månaden. Det behöver inte vara något fancypants – kanske gå på bio, laga mat tillsammans, eller något annat mysigt. Bara för att umgås lite på tu man hand, rå om varandra, piffa till sig och känna sig fin.

I januari föll lotten på att testa Härnösands nyaste (?) restaurang, Pinchos. Vi har redan varit på Pinchos flera gånger, både med vänner, jobbet, och med barnen, fast då i Sundsvall. Men aldrig som ett par och aldrig här hemma.

Tanken är att vi i framtiden ska kunna lämna över Zackarias till någon annan medan vi går på date så att vi verkligen får tid för varandra, men jag kände mig verkligen inte redo för det än så han fick följa med. Han skötte sig exemplariskt och charmade till och med folk vid bordet bredvid, som för övrigt – utan att veta att vi var veganer – satt och snackade skit om veganer.

Då valde jag att ringa till morsan och säga nåt i stil med ”Så himla härligt att ännu en restaurang i Härnösand väljer att servera vegankäk så vi har någonstans att äta”, typ. En person vid bordet satt och stirrade/lyssnade på mig när jag pratade i telefon och sa högt precis innan vi gick ”Men åååååhhhh vad goda de här VEGANSKA VÅRRULLARNA var, de ska jag äta varje gång jag kommer hit nu!”. Hahah, så komiskt! Jag bryr mig inte ens om folk har något trist att tycka eller tänka om mig och/eller veganer i allmänhet eftersom deras negativitet endast belyser deras egna ignorans, men jag tycker att det är så kul att retas lite med folk när det är på det oskyldiga planet 😉

Det var jättefint inne på Pinchos, vi fick sitta ganska långt inne i lokalerna och där var det riktig mysfaktor. Vi käkade tidigt nog för att det knappt skulle vara några människor där – just the way we like it 😉

Vi mulade i oss varje vegangrej de hade på menyn, tyvärr har vi inga bilder på det för att vi älskar mat, är glupska och glömska. Ganska tråkig meny – vårrullar, vitlöksbröd, pommes, stekta champinjoner och pulled jackfruit. Peter käkade några lakto-ovo vegetariska rätter och jag blev riktigt avis på att hans stekta champinjoner smakade vitlök, för det gjorde inte mina 🙁 Pulled jackfruit i små tortillabröd var jättegott!

På vägen hem hade det börjat snöa megaflingor så vi gick en stillsam promenad hemåt och diskuterade livet, njöt av varandras sällskap och bara kände tacksamhet över allt vi har och får uppleva ♥